0

SKS 10-bästalista 1945–2015

Foto: Bildbyrån

Anja Pärson har vunnit två gånger och Björn Borg sex gånger. Foto: Bildbyrån

SKS omröstning om årets främsta svenska idrottare har med åren fått en officiös prägel. Här kommer några av de viktigaste milstoplarna genom åren signerat Ove Karlsson.

Rit-Ola initiativtagare

Redan 1937 föreslog Jan-Erik Garland, alias Rit-Ola, att ”klubbens medlemmar varje år genom röstning borde utse årets bäste svenske idrottsman, vilken skulle hedras med en pokal eller något pris av annat slag”.

  • Den 19 mars 1945 på DN vid Tegelbacken ”Uppdrogs riktlinjerna (…). Slutomröstning skall ske i samband med årsmötet med diskussion och ev. provröstning på ett eller två föregående sammanträden. Dessa provomröstningar skall vara konfidentiella. Listan på de 10 bästa skall ej kompletteras med de idrottsmän som kommer närmast i röstetal. Dessa ‘understreckare’ skall förbli en hemlighet. Detta för att ge ökad tyngd åt de ’10 bästa’.”
  • På allmänt sammanträde 3 okt. 1945 förekom ytterligare diskussion, ”varvid så delade meningar framfördes, att styrelsen senare fattade beslut – godkänt på allmänt sammanträde – att endast göra denna omröstning till en förströelse-sak för medlemmarna i samband med årsmötet”.
  • Efter första omröstningen beskrev Arne O’Kay Lidström proceduren och slutade: ”Kl. 04.00 lämnade de sista lokalen … de tio sämsta…!”

Röstningen

I många år diskuterades aktuella namn för 10-bästa på en klubbträff, vanligen i november.

  • Som ”stöd för minnet” sammanställs en förteckning över kandidater för listan. De röstande har emellertid full frihet att föreslå andra namn. På senare år har Claes-G. Bengtsson stått bakom denna värdefulla förteckning.
  • Varje röstande anger tio enskilda idrottare; 1981—94 även lag. Poäng räknas enligt skalan 10–9–8 o.s.v. för placeringarna 1–10. Vissa år har förstaplats på en lista givit en extra poäng.
  • Rekord i antal röstande är 155 år 2002.

Listans maratontabell ger en god bild av svensk elitidrott, inte minst damernas frammarsch de senaste decennierna.

  • Tabellen baseras på 10–1 poäng för placeringarna 1–10 på den slutliga listan.

De främsta

Björn Borg har sex segrar, varav fem i följd.

  • Gunde Svan hade överhuvud taget inte förekommit i omröstningen innan han tog tre raka segrar. Flera ettor har varit debutanter inte bara på listan utan också i hela omröstningen.
  • Jan-Ove Waldner var på listan åtta gånger inom loppet av 18 år, 1987–2004. J-O hade redan fått röster fyra år (1982–84, 1986) innan han kom in på 10-bästa.

Största segermarginal: 367 p 1970 (Gunnar Larsson före Gösta Pettersson) och 1984 (Gunde Svan före Agneta Andersson).

  • Minsta segermarginal: 2 p 1946 (Rune Gustafsson före Arvid Andersson).
  • Äldsta etta: Kurt Johansson, 52 år 1966.
  • Yngsta etta: Björn Borg, 18 år 1974.
  • Bengt Nilsson, 1954 (1:a på 68 listor av 70, 2:a på en och 3:a på en), och Jonny Nilsson, 1963 (1:a på 79 listor av 81, 2:a på en och 3:a på en ), torde ha haft flest förstaplatser i förhållande till antalet listor. (Underlag saknas dock från de tidiga åren.)
  • Rekord i antal förstaplatser är 125 (av 142 möjliga) för Gunde Svan 1984.
  • Rekord i poäng är 1 452 av Patrik Sjöberg 1987 (154 röstsedlar).
  • Inalles 19 vinnare, senast Marcus Hellner 2010, hade aldrig tidigare varit bland de tio främsta.

(Premiärettan, Gunder Hägg, 1945, naturligtvis oräknad.)

  • Flest nya namn ett år (premiäråret 1945 naturligtvis undantaget) är åtta 1946 och 63.
  • Flest olika namn och sporter i omröstningen förekom 1986, 80 resp. 33 på de 132 röstsedlarna; 2002 stod 17 olika namn överst på de 155 röstsedlarna.

Damernas frammarsch

Första dam på listan var vår första alpina stjärna, May Nilsson, 8:e 1947, det år hon tog sitt sjunde av åtta SM-titlar i slalom; första kvinnliga etta Toini Gustafsson 1968 (maken Assar Rönnlund vann f.ö. 1962).

  • Annika Sörenstam och Anja Pärson har vardera två segrar.

Sedan början av 1990-talet (då främst tack vare ”Pilla” Wiberg) har

damer kommit att bidra allt mer till svensk idrotts goda

internationella rykte.

  • OS-året 1996 belade damer de tre första platserna; 2006 var åtta damer på 10-bästa och ytterligare tre bland de 20 främsta; 2011 var precis hälften av de 56 namn som föreslogs damer.

Lag

Seglarbröderna Sundelin, ett lag, kom på 7:e plats för OS-guld 1968,

och detta trots att listan egentligen skulle vara förbehållen enskilda.

  • Två eller flera idrottare som tävlar gemensamt, allt från par till stora trupper i genuina lagsporter, är LAG!
  • Formellt öppnades omröstningen för lag 1981, och redan första året kom ett in på listan, världsmästarna i bandy på 7:e plats.
  • Enda lag som toppade de kombinerade listorna (enskilda och lag) var fotbollens IFK Göteborg 1982 (seger i UEFA-cupen) och herrlandslaget 1994 (VM-brons).
  • Bortsett från 1984 och 88 var åtminstone ett lag på listan varje år. Vardera tre lag var med 1989, 92 och 94; i omröstningen 1993 föreslogs 17 lag.

Fr.o.m. 1995 förekommer en särskild laglista, där varje röstande föreslår ett lag (de första åren fem).

  • Sportjournalisterna i Finland och Norge har kombinerade listor (enskilda och lag); i t.ex. Storbritannien och Tyskland finns tre kategorier, herrar, damer och lag.

Zlatan i särklass

Enskilda utövare av genuina lagsporter är förklarligt nog missgynnade i sådana här sammanhang. Zlatan Ibrahimovics dominans har ändrat på detta. Första segeråret på SKS-listan, 2008, saknades han på 18 av 107 röstsedlar; 2013 var han med på samtliga 95!

  • Fem andraplatser var tidigare det bästa av fotbollsspelare: Gunnar Nordahl 1947, Gunnar Gren 1957, Ralf Edström 1974, Martin Dahlin 1993 och Tomas Brolin 1994.
  • Spelare i lagsporter har saknats helt sex år, 1961, 67, 71, 2000, 02 och 06. Inte heller 1983 och 89 var någon enskild spelare med, men i gengäld vardera två hela lag.

 

Skidsport och friidrott främst

Skidsport har saknats på endast nio av 71 listor, och hade fem namn på listan 2014; friidrott tog de tre främsta platserna 1945 och 2004.

  • Simsport är ensam om samtliga förstaplatser ett år, 1972 genom Gunnar Larsson, 73, och Ulrika Knape, 8.)

 

10-bästa – andra utmärkelser

Med undantag för 1979, 98, 2010 och 14, då SKSs lista var förbehållen enskilda idrottare, har Svenska Dagbladets bragdmedaljörer alltid återfunnits på 10-bästa; 38 gånger toppade SvDs belönade SKS ranking.

  • Jerringpriset (instiftat 1979) är främsta beviset på popularitet hos den stora allmänheten. Vinnarna har alltid varit med på SKSs 10-bästa; tio gånger har ”svenska folket” och SKSs experter varit överens, 1982, 84, 85, 88, 93, 94, 95, 96, 2004 och 15. Störst skillnad var det 2000, då Magdalena Forsberg var 8:e hos SKS men fick Jerringpriset i konkurrens med flera olympiamästare, bl.a. SKS-ettan Lars Frölander.
  • Sju år har samma namn toppat 10-bästa samt erövrat SvDs guldmedalj och Jerringpiset, 1984, 88, 93, 94, 95,2004 och 15 (se listan över Ettorna på SKSs 10-bästalistor).

 

Förolyckade på 10-bästa

Fyra förolyckade idrottsmän har postumt hamnat på listan (placering inom parentes):

  • Nils Östensson omkom i en motorcykelolycka sommaren 1949 efter att vintern före ha vunnit bl.a. 18 och 50 km i Holmenkollen samt SM på 50 km (1:a);
  • Owe Jonsson omkom knappt två veckor efter EM-segern på 200 m 1962 (2:a);
  • Ronnie Peterson ljöt döden på Monza-banan i september 1978 men hade då så många poäng att det räckte till andra plats i förar-VM (6:e); och
  • Pelle Lindbergh, som förste europé korad till främste målvakt i National Hockey League omkom i en bilolycka i november 1985 (8:e).

Ove Karlsson

Andreas Lundin

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *